PM
Med hjälp av boken ”Kultur och idéhistoria” skriven av Eva Nord år 2005 och boken ”Ekengrens Svenska” som är skriven av Hans-Eric och Brita Lorentzon Ekengren år 2009 tänker vi berätta om upplysningstiden.
Innan den här tiden såg man samhället på ett annat sätt. Kyrkan såväl som adeln erhöll mer makt och de lägre stånden hade det tuffare att överleva. Anledningen till kyrkans omfattande makt var att de använde sig av Gud i flera sammanhang. Ifall man ifrågasatte guds existens med tankar och idéer så blev man nedtystad samt bestraffad. Folket var trötta på renässansen och eftersträvade jämställdhet.
Upplysningstiden började framför allt i London där censuren mot Gud och samhället inte var lika hård. Här kunde vetenskapsmän och filosofer sprida sina idéer lättare. Dessa tankar gav upphov till denna nya epok och formade upplysningssamhället[1]. Tankar som påverkade samhället var:
· Voltaire påverkade Preussen genom att avskaffa tortyr och ge religionsfrihet[2].
· I slutet av 1700-talet startade den Franska revolutionen som ledde till bättre rättigheter för folket[3].
· Vetenskapen hade lyckats bevisa flera olika fenomen som till exempel tyngdkraften. Däremot hade ingen lyckats bevisa ”själens” existens. Detta ledde till olika livsåskådningar så som ”deism” och ”ateism”[4].
Under upplysningstiden fanns det flera kända författare som alla är värda att nämnas. Den författare vi har valt att berätta om heter Daniel Defoe som har skrivit boken Robinson Crusoe. Eftersom Defoe jobbade som journalist skrev han en del politiska texter som kunde ses som kritiska emot samhället. Detta ledde till att han blev bestraffad med skampålen, emellertid hyllade folket honom istället för att håna[5]. I boken Robinson kan man urskilja att Defoe levde under denna tidsperiod. Det finns flera olika exempel som redovisningen kommer ta upp. Ett av dem är att han hänvisar till att ”förnuftet” ska rädda Robinson från att dö, inte Gud. Under upplysningen sa Denis Diderot ”Människan är född för att tänka själv”[6], vilket man kan koppla till Robinson Crusoe då han får använda sitt förnuft och inte förlita sig på Gud.
Att den franska revolutionen skedde under denna epok och att man började ifrågasätta kyrkan, människorna med stor makt är mycket intressant då detta kan ses i vissa fall som startskottet för utvecklingen av de kommande epokerna som romantiken och realismen. Vetenskapsmännen som Isaac Newton inspirerade skriftsättet och att författarna började skriva ner egna tankar om gud och olika samhällsfrågor, var ett mycket stort steg för litteraturen. Detta var ett helt "nytt sätt att tänka och skriva på" som inte hade varit tolererat förut och blev mycket intressant för läsarna.
SvaraRaderaAndra intressanta aspekter från den här tiden som jag tänkte kan bidra med:
SvaraRaderaI Sverige så utökades religionsfriheten i slutet av denna epok.
John Locke var en stor inspiration till USA´s konstitution.
Om jag inte minns fel så utvecklade även principer som yttrandefrihet mm, det talades om den franska revolutionen men vi får inte glömma den amerikanska.
Att naturvetenskapen fick ett sådant stort genombrott måste vara en av de som satt en väldig tydlig prägel till eftervärlden. Utan naturvetenskapen så skulle jag ju knappast skriva detta.
Upplysningstiden påverkar oss ända in idag då många av tankarna och idéerna från den tiden präglar oss idag(demokrati, yttrandesfrihet, religionsfrihet, mänskliga rättigheter). Ja jag vet att den har funnits en tidigare "demokrati" i Grekland.
Hittar två grymma citat i era inlägg:
SvaraRadera"Det var ett helt nytt sätt att tänka på." (Det är det hela det här momentet handlar om - hur man tänkte och hur det syns i det man skrev)
"Utan naturvetenskapen skulle jag ju knappast skriva detta." Huvudet på spiken!
Håller med Robin att denna epok påverkar den tiden vi har idag. Det var speciellt den franska revolutionen som påverkade då det var en bra start för till exempel liberalismen.
SvaraRaderaFörfattarna skrev som sagt mycket om samhället och Gud. Fast jag tror att författarna framför allt ville informera oss som om böckerna va informationsböcker. Robinsson Crusoe är mer som en handbok än en roman enligt mig.
Jag också hålla med Robin att epoken och dess händelser påverkat den dag vi lever idag.länge leve revolutionen!
SvaraRaderaDet jag gillar med denna epok är hur positivt(Iallafall som jag uppfattar det) man tänker om saker och ting. Nu tänker jag mest på tankesättet som "bara jag har medlen så fixar jag det här". Och denna mentalitet var säkert viktig för att epokens stora händelser skulle fått den form den idag gett världen. Vad hade hänt om det franska folket fortsatt accepterat de stora klyftorna i samhället och inte satt sig emot, istället för att våga stå upp och kämpa med de medel de hade?
Jag tycker att vi går tillbaka väldigt mycket idag till det objektiva synsättet man verkade ha på saker och ting under den här tiden. Vi ifrågasätter och försöker se på saker som de är. Man kämpade även för jämlikhet och man skulle uttrycka sina åsikter och tankar om omvärlden, vilket vi filosoferar och letar fakta om idag med. Det påminner om det vi sagt tidigare om att vi går tillbaka och härmar det som tidigare varit och anpassar det till dagens samhälle. Enligt mig är det här en väldigt cool epok som får en att tänka till lite och se likheter. Samtidigt som den tar upp den stora frågan som man kan diskutera i all evighet och som fortfarande diskuteras idag; Finns gud eller finns han inte?
SvaraRaderaEpoken handlar ju, som tidigare nämnt, en hel del om Gud vs vetenskapen. Tycker det är ganska intressant att betrakta människans världssyn ur ett historiskt perspektiv. Under de tidiga antika epokerna låg människans öde helt i Guds händer och människan var totalt underkastad det gudomliga. Tänk till exempel på att allt, precis allt, hade en religiös förklaring (universums skapelse, vad händer efter döden o.s.v.) Ja, hela grejen genomsyrades av en andlighet vars omfattning nästintill övergår vårt förstånd (eller i alla fall mitt) idag.
SvaraRaderaJu fler epoker vi presenterades inför, desto mer närmade sig människan sedan ett alltmer vetenskapligt tänk. Man experimenterade, studerade, observerade och funderade ut nya sätt att förklara vår omvärld. Och trots hundratals år av forskande och förklarande finns det idag frågor som vi fortfarande inte besvarat. Om dessa undringar består, kommer vi då gradvis röra oss tillbaka mot en mer andlig livsåskådning igen?
Jonna, din sista fråga var ju super! Så himla intressant.
SvaraRaderaJag håller med i princip alla som tidigare har kommenterat den här epoken. Jag tycker också att den är intressant då den börjar bana väg för det moderna tänkandet. Det var ju mer här som man började inrikta sig på mer aktiv problemlösning och testa sig fram. När man läser Robinson Crusoe märker man ju tydligt hur typisk han var för upplysningen. I och med det att han testar sig fram, drar slutsatser och tänker mer kritiskt.
Men jag tror inte att det alltid var vetenskapen MOT Gud (rätta mig om jag har fel) jag tycker att Gud ändå finns med i många sammanhang men han ifrågasätts och man börjar tänka mer individuellt mer än att man bara tror på det men hör. Första steget till källkritik kanske?