tisdag 25 oktober 2011

Litteraturhistoria - NV10 - svenskt 1890-tal

PM
Epoken vi blivit tilldelade är svenskt 1890tal. Då framträder ett flertal svenska författare vars verk läses än idag. Utav dessa författare valde vi Gustaf Fröding. Det som fångade vårt intresse för Fröding var att han var en framgångsrik diktare med intressant historia.



1. Epok
Den epok vi blev tilldelade var inte riktigt den vi hade tänkt oss men när vi nu har större förståelse för epoken inser vi att det är en intressant sådan. Den blir intressant för oss eftersom det finns en sådan stor kontrast från tidigare decennie (1880talet) då Sverige verkligen låg efter sett ur ett litterärt perspektiv. Detta fick Sverige att framstå som ett sämre land och folk såg med trånande blick över till grannländerna Danmark och Norge. Många stora inflytelserika författare som gjort avtryck i Europa hade sitt ursprung där. Under 1890talet fick litteraturen ett stort uppsving och svenskarna började se världen från ljusare perspektiv. Många svenska författare växte fram och kultursverige blommade. [1][2]
2. Författaren och texten
Gustaf Fröding växte upp under inte allt för svåra förhållanden och tillbringade sina yngre år i en herrgård vid Alster. Gustafs far försvann tidigt ur hans liv vilket resulterade i att han ärvde en stor summa pengar som fort spenderades slösaktigt på prostituerade och sprit. Detta ledde senare till hans alkoholism, psykiska ohälsa och ett komplicerat förhållande till kvinnor.(3)
Frödings genombrott i litteratursverige var diktsamlingen Guitarr och dragharmonika som publicerades i början av epoken.[4] Samlingen speglar det nya sättet att uttrycka tankar och känslor på. Ett av Frödings mest kontroversiella verk och även det vi valt att använda oss av är dikten
“En morgondröm”. När den publicerades väcktes många diskussioner just eftersom dikten skiljde sig markant från den tidens alldagliga litteratur. I verket tycket vi att vår bild av författaren speglas bra, vi tycker även att dikten visar den nya positiva synen på Sverige som växte fram under 1890-talet.

Källor:
1.       Den svenska litteraturen -genombrottstiden- nittiotalisterna. Sida 361 - 379
2.       Den svenska litteraturhistorien – naturalism och symbolism på svenska 1870 till 1914. Sida 293-404
3.       Den svenska litteraturen -genombrottstiden- nittiotalisterna. Sida 376-379
4.       Den svenska litteraturen -genombrottstiden- nittiotalisterna. Sida 366-367

1 kommentar:

  1. Litteraturen i Sverige låg efter under 1880-talet jämfört med alla andra länder. Den svenska litteraturen växte inte förrän man började ge ut billiga kopior av romaner och dikter så att alla kan komma åt och läsa under 1980-talet. Litteraturen började sprida sig mycket mer än tidigare. Man har även börjat skriva mer humoristiskt som underhåller läsaren och texten blir inte lika tråkigt. Det blir mer glädje i texten som sprids vidare till läsaren. Dem har också nämnt i presentationen att texter har en rytm. Det är som att man läser upp en dikt, man har ju inte samma betoning och rytm genom hela dikten. Man pratar i olika takter och betonar kanske lite extra på vissa ord och meningar.
    Gustaf Frödings dikt ”En Morgondröm” handlar helt enkelt om en sexuell relation med en kvinna som alla har förstått. Det är inte förvånande att han skriver just om denna typ av text med tanke på hans livsstil. Han slösade arvet av sin far på alkohol och kvinnor och onödiga saker.
    Så som jag har uppfattat så är sådana typer av texter inte lika accepterade då som det är nu. Det är inte konstigt att det väckte många diskussioner när den publicerades eftersom det är ett område man inte brukar skriva så tydligt om. Han har använt ett språk som är lättare att förstå, i alla fall vad jag tycker jämfört med dem andra dikter. Exempelvis Den gudomliga komedin. Detta tror jag kan bero på att den här epoken är ett steg närmare nutiden än epokerna innan. Texterna innan är skriven på ett mer komplicerat språk, det är inte skriftspråket som vi är bekanta vid idag. Under den här epoken så ser man faktisk att texten börja likna sig nutida skriftspråk.

    SvaraRadera