fredag 28 oktober 2011
Litteraturhistoria - NV10 - svenskt 1700-tal
Robin har fixat en ljudfil - jag lägger denna på SchoolSoft, då jag inte kan bifoga den här.
tisdag 25 oktober 2011
Litteraturhistoria - NV10 - realism och naturalism
Nytt PM Svenska B
Vi kommer att prata om naturalismen och realismen. Det är två snarlika epoker som oftast förknippas med varandra men vi ska försöka skilja dem åt och förklara vad de innebär., samt dess kännetecken. Sedan kommer vi (som alla andra) att visa texter som representerar epokerna och sist kommer vi att diskutera dessa.
Båda epokerna skapades under 1800-talet varav realism kom till i början för att sedan utvecklas vidare till realismen i slutet av århundradet. Naturalismen blev då en mer extrem form av realismen.
Anledningen till att de förknippas så starkt med varandra är att grundtanken är densamma. I båda epokerna vill man skingra det som är sant och verkligen förklara fakta, oavsett hur ful eller äcklig den egentligen är.
Anledningen till att de förknippas så starkt med varandra är att grundtanken är densamma. I båda epokerna vill man skingra det som är sant och verkligen förklara fakta, oavsett hur ful eller äcklig den egentligen är.
Naturalismen är den senare av de två epokerna och den slog aldrig igenom på samma sätt som realismen gjorde. Den är väldigt rå och känslokall, vilket ger texterna en väldigt objektiv känsla.
Realismen däremot är lite mjukare och kan relateras en aning till romantiken som trots allt var föregångaren. Den är mer konstaterande av känslor och var först med att beskriva saker för vad de verkligen var. Det var inte längre sagor om hjältar utan faktaberättelser om hur vardagen såg ut. Hur människor såg ut och hur de betedde sig.
De båda epokerna inspirerades mycket av Charles Darwin och Karl Marx och det märks i hur all text presenteras. Den är väldigt faktamässig och det finns inget utrymme för egna tolkningar. Inte heller påstås människorna vara onda eller goda då åsikter framställs exakt och med en slags uttråkad ton.
Författarna som presenteras kommer att vara Charles Darwin (kort), Gustave Flaubert och Leo Tolstoy. Det blir mestadels fakta om författarnas bakgrund, vilken har inspirerat skrivsätten. Även korta sammanfattningar av böckerna vi valde kommer att presenteras.
Gustave Flaubert var välbärgad och utbildad, vilket gav honom rätt så fira händer med texterna han skrev. I Madame Bovary skrev han om en mans kärlek till en annan kvinna än den han var gift med (grov synd). Han blev därefter åtalad men fick inget straff, han fortsatte att skriva böcker till sin död, som tragiskt nog var en hjärnblödning.
När man talar om tragiska dödsfall så kommer man ju in på vår andra författare, Leo Tolstoy. Leo var även han från en välbärgad familj, adlig till och med. Leo skrev två riktigt kända verk: Krig och fred och Anna Karenina. Dock var han väldigt missnöjd med samhällets press på ära och berömmelse, lite som en dåtida hippie, och tog som vana att gå i vanliga bondkläder hemma på gården. Tolstoy dog 82 år gammal, på en tågresa mot ödemarken där han hade planerat att leva som en eremit.
Källor:
1. Svenska i tiden Lärobok B Röd s. 201- 203
2. Svenska i tiden Lärobok B Röd s. 205- 209
3. Lev Tolstoj, 1877, Anna Karenina, Ryssland, Norstedts
4. Gustave Flaubert, 1856, Madame Bovary, Frankrike, Albert Bonniers Förlag
5. Jennica Petré, 2011, Genomgång, Sverige, Mikael Elias Gymnasium
Litteraturhistoria - NV10 - svenskt 1890-tal
PM
Epoken vi blivit tilldelade är svenskt 1890tal. Då framträder ett flertal svenska författare vars verk läses än idag. Utav dessa författare valde vi Gustaf Fröding. Det som fångade vårt intresse för Fröding var att han var en framgångsrik diktare med intressant historia.
1. Epok
Den epok vi blev tilldelade var inte riktigt den vi hade tänkt oss men när vi nu har större förståelse för epoken inser vi att det är en intressant sådan. Den blir intressant för oss eftersom det finns en sådan stor kontrast från tidigare decennie (1880talet) då Sverige verkligen låg efter sett ur ett litterärt perspektiv. Detta fick Sverige att framstå som ett sämre land och folk såg med trånande blick över till grannländerna Danmark och Norge. Många stora inflytelserika författare som gjort avtryck i Europa hade sitt ursprung där. Under 1890talet fick litteraturen ett stort uppsving och svenskarna började se världen från ljusare perspektiv. Många svenska författare växte fram och kultursverige blommade. [1][2]
2. Författaren och texten
Gustaf Fröding växte upp under inte allt för svåra förhållanden och tillbringade sina yngre år i en herrgård vid Alster. Gustafs far försvann tidigt ur hans liv vilket resulterade i att han ärvde en stor summa pengar som fort spenderades slösaktigt på prostituerade och sprit. Detta ledde senare till hans alkoholism, psykiska ohälsa och ett komplicerat förhållande till kvinnor.(3)
Frödings genombrott i litteratursverige var diktsamlingen Guitarr och dragharmonika som publicerades i början av epoken.[4] Samlingen speglar det nya sättet att uttrycka tankar och känslor på. Ett av Frödings mest kontroversiella verk och även det vi valt att använda oss av är dikten “En morgondröm”. När den publicerades väcktes många diskussioner just eftersom dikten skiljde sig markant från den tidens alldagliga litteratur. I verket tycket vi att vår bild av författaren speglas bra, vi tycker även att dikten visar den nya positiva synen på Sverige som växte fram under 1890-talet.
Frödings genombrott i litteratursverige var diktsamlingen Guitarr och dragharmonika som publicerades i början av epoken.[4] Samlingen speglar det nya sättet att uttrycka tankar och känslor på. Ett av Frödings mest kontroversiella verk och även det vi valt att använda oss av är dikten “En morgondröm”. När den publicerades väcktes många diskussioner just eftersom dikten skiljde sig markant från den tidens alldagliga litteratur. I verket tycket vi att vår bild av författaren speglas bra, vi tycker även att dikten visar den nya positiva synen på Sverige som växte fram under 1890-talet.
Källor:
1. Den svenska litteraturen -genombrottstiden- nittiotalisterna. Sida 361 - 379
2. Den svenska litteraturhistorien – naturalism och symbolism på svenska 1870 till 1914. Sida 293-404
3. Den svenska litteraturen -genombrottstiden- nittiotalisterna. Sida 376-379
4. Den svenska litteraturen -genombrottstiden- nittiotalisterna. Sida 366-367
torsdag 20 oktober 2011
Litteraturhistoria - NV10 - Romantiken
PM: Romantiken
Under denna presentation kommer vi tala om olika fakta rörande romantiken som litteraturhistorisk epok, samt vissa utvalda historiska händelser som inträffade under detta tidsskede, så som Napoleonkrigen, och vad dessa kan ha haft för inverkan på litteraturen. Vi ska även presentera några författare som var verksamma under denna tid, och visa på några av deras större verk som anses kunna representera romantiken.
Boken vi har använt som faktagrund heter Ekengrens svenska litteraturbok och den berättar om flera författare under romantiken, samt vilka ord och beskrivningar som kan anses definiera litteraturen under denna tidsepok. Från denna bok tänkte vi ta upp hur litteraturen förändrades när romantiken trädde in (det religiösa, naturbeskrivningarna, det fantasifulla och vemodet), samt lite om författarna Johan Stagnelius, Esaias Tegnér, Walter Scott och Johann Wolfgang von Goethe. Detta anser vi är en pålitlig källa och vi använder den för att få en övergripande bild av hur romantiken såg ut och vilka som var verksamma under den.
Den främsta texten vi kommer ta upp är boken Ivanhoe av Walter Scott. Det är en riddarsaga som utspelar sig under medeltiden. Dyrkan, Gud, hjältar och utdragna naturbeskrivningar är bara några element den innehåller, som anses vara klassiska för romantiken. Vi använder den till vår presentation med dess stämpel som klassiker i åtanke, och dessutom för att alla typexempel för romantiken går så lätt att hitta i denna bok. I utdraget vi tänker låta lyssnarna läsa om hur en av bokens huvudkaraktärer just fått besök av ett par tempelriddare. De diskuterar språk och utbyter artigheter för att sedan äta middag tillsammans. De har sällskap av husets herres träl och narr som också deltar i samtalen då och då. De får också sällskap av den vackra lady Rowena, vars skönhet tar en halv sida att beskriva, och som gör alla män i rummet (alla övriga karaktärer) förtjusta, men dyrkan till henne kommer även av hennes intelligens och starka karaktär. Kapitlet slutar med en cliffhanger, då de just ska få sällskap av en ytterligare besökare. Kapitlet är fullt av högtravande tal, långa utseendebeskrivningar och samtal om hur samhället såg ut på medeltiden från Walter Scotts synvinkel. Dessutom kommer vi på powerpointen visa hur naturbeskrivningarna från boken kan se ut.
Vi tänker även nämna ett par dikter av Erik Johan Stagnelius, som finns i boken Liljor i Saron och sex andra dikter. De dikter vi har planerat att ta upp är Amanda och Liljan. De behandlar både ämnen som dyrkan, kärlek, natur och svärmeri, och är alltså också värda att nämna när man talar om romantiken. Vi använder dem för att visa på hur romantiken kunde spegla sig i olika typer av texter - poesi som äventyrsromaner.
Originaltiteln på bilden vi ska presentera är Spaziergang in der Abenddämmerung (ung. En promenad i dimman) och är målad av Caspar David Friedrich, en tysk konstnär under romantiken. Han är berömd för sina landskapsmålningar. Just denna tavla visar en ensam man som vördnadsfullt böjer på nacken inför en grav. Han är omgiven av vissnade växter och naturen är på väg att dö omkring honom. Solen är gömd bakom dimma.
Vi tänker även nämna ett par dikter av Erik Johan Stagnelius, som finns i boken Liljor i Saron och sex andra dikter. De dikter vi har planerat att ta upp är Amanda och Liljan. De behandlar både ämnen som dyrkan, kärlek, natur och svärmeri, och är alltså också värda att nämna när man talar om romantiken. Vi använder dem för att visa på hur romantiken kunde spegla sig i olika typer av texter - poesi som äventyrsromaner.
Originaltiteln på bilden vi ska presentera är Spaziergang in der Abenddämmerung (ung. En promenad i dimman) och är målad av Caspar David Friedrich, en tysk konstnär under romantiken. Han är berömd för sina landskapsmålningar. Just denna tavla visar en ensam man som vördnadsfullt böjer på nacken inför en grav. Han är omgiven av vissnade växter och naturen är på väg att dö omkring honom. Solen är gömd bakom dimma.
Källförteckning:
Ekengren, Brita och Hans-Eric (2009). Ekengrens svenska litteraturbok. Stockholm: Natur och kultur.
Scott, Walter (1972) . Liljor i Saron. Uddevalla: Niloe.
Stagnelius, Erik Johan (1997) Liljor i Saron och sex andra dikter. Stockholm: Fabel Förlag.
Bild: Creative Commons License (2002-2011). Hämtad från {http://www.caspardavidfriedrich.org/A-Walk-at-Dusk.html}
onsdag 12 oktober 2011
Litteraturhistoria - NV10 - ett viktigt påpekande
Tänk på att de PM som publiceras här publiceras utan mina kommentarer och att det således kan finnas risk för att ni vilseleds... använd dem mer som hjälp för att komma ihåg vad som sades på föreläsningen än som fakta.
Litteraturhistoria - NV10 - upplysningen
PM
Med hjälp av boken ”Kultur och idéhistoria” skriven av Eva Nord år 2005 och boken ”Ekengrens Svenska” som är skriven av Hans-Eric och Brita Lorentzon Ekengren år 2009 tänker vi berätta om upplysningstiden.
Innan den här tiden såg man samhället på ett annat sätt. Kyrkan såväl som adeln erhöll mer makt och de lägre stånden hade det tuffare att överleva. Anledningen till kyrkans omfattande makt var att de använde sig av Gud i flera sammanhang. Ifall man ifrågasatte guds existens med tankar och idéer så blev man nedtystad samt bestraffad. Folket var trötta på renässansen och eftersträvade jämställdhet.
Upplysningstiden började framför allt i London där censuren mot Gud och samhället inte var lika hård. Här kunde vetenskapsmän och filosofer sprida sina idéer lättare. Dessa tankar gav upphov till denna nya epok och formade upplysningssamhället[1]. Tankar som påverkade samhället var:
· Voltaire påverkade Preussen genom att avskaffa tortyr och ge religionsfrihet[2].
· I slutet av 1700-talet startade den Franska revolutionen som ledde till bättre rättigheter för folket[3].
· Vetenskapen hade lyckats bevisa flera olika fenomen som till exempel tyngdkraften. Däremot hade ingen lyckats bevisa ”själens” existens. Detta ledde till olika livsåskådningar så som ”deism” och ”ateism”[4].
Under upplysningstiden fanns det flera kända författare som alla är värda att nämnas. Den författare vi har valt att berätta om heter Daniel Defoe som har skrivit boken Robinson Crusoe. Eftersom Defoe jobbade som journalist skrev han en del politiska texter som kunde ses som kritiska emot samhället. Detta ledde till att han blev bestraffad med skampålen, emellertid hyllade folket honom istället för att håna[5]. I boken Robinson kan man urskilja att Defoe levde under denna tidsperiod. Det finns flera olika exempel som redovisningen kommer ta upp. Ett av dem är att han hänvisar till att ”förnuftet” ska rädda Robinson från att dö, inte Gud. Under upplysningen sa Denis Diderot ”Människan är född för att tänka själv”[6], vilket man kan koppla till Robinson Crusoe då han får använda sitt förnuft och inte förlita sig på Gud.
Litteraturhistoria - NV10 - länktips
Några ställen som kan vara intressanta för er när ni försöker förstå vad ni antecknat:
http://urplay.se/158025
Hej Litteraturen! Kul program som jag fått vara med och tycka om. :-)
http://runeberg.org/katalog.html
Fri textsamling av äldre svenska författare. Här finns grymt mycket roligt - missa inte veckotidningarna!
http://www.domboksforskning.se/dombocker/tips_2.htm
Lite tips om hur man kan läsa äldre texter.
http://urplay.se/158025
Hej Litteraturen! Kul program som jag fått vara med och tycka om. :-)
http://runeberg.org/katalog.html
Fri textsamling av äldre svenska författare. Här finns grymt mycket roligt - missa inte veckotidningarna!
http://www.domboksforskning.se/dombocker/tips_2.htm
Lite tips om hur man kan läsa äldre texter.
Litteraturhistoria - NV10 - renässansen
PM – Renässansen Jonna & Simon
Övergripande bild
”Den sanna renässansmänniskan”. Utifrån en bild föreställande Leonardo da Vinci [1] talar vi inledningsvis om renässansens ideal för att ge en uppfattning om vilka egenskaper som värdesattes under epoken. [2, 3] Vi tar upp viktiga historiska händelser som inträffade; hur upptäckarnas världsomseglingar skapade förutsättningar för kulturell utveckling och hur reformationen ledde till att den kyrkliga dominansen bröts. Vi behandlar även vilka tankar och idéer som dök upp under renässansen genom att diskutera hur synen på människan förändrades när hennes vilja inte längre var underkastad det gudomliga. [3] Några för epoken betydelsefulla författare (Miguel de Cervantes, William Shakespeare och Georg Stiernhielm) presenteras dessutom kort.
Epokens effekt på litteraturen
För att åhörarna ska få kunskap om vad som kännetecknar renässanslitteratur presenterar gruppen sedan några av dess utmärkande teman och drag; t.ex. hur antika symboler återupplivades, hur fokus förflyttades mot huvudpersonens ”jag” och hur litteraturen blev friare då den inte längre var styrd av kyrkan. Vi diskuterar hur faktorer som boktryckarkonstens intåg och det faktum att författarna inte längre enbart skrev på latin bidrog till att litteraturen blev mer tillgänglig för gemene man, och nämner dessutom begrepp som satir, metafor och fabel. [3, 4]
Presentation av en verksam författare
Miguel de Cervantes föddes 1547. I tjugoårsåldern tillfångatogs han av turkar och fördes som slav till Alger, men försökte rymma genom att fly via ett spanskt skepp. Flyktförsöket avslöjades dock och Cervantes var nära att mista livet. Han arbetade senare som skatteindrivare i Spanien men anklagades för förskingring och kastades i fängelse, där han inledde arbetet med Don Quijote. Boken benämns ofta som litteraturhistoriens första roman, vilket gör Cervantes till en viktig författare. [2]
Läsning av utvald text
Vi läser ett avsnitt ur Miguel de Cervantes Don Quijote. [2]
Diskussion kring text
Vi avslutar med en diskussion där vi reflekterar kring vad som gör Don Quijote till ett typiskt renässansverk:
- Skriven på ett sätt som sätter huvudpersonen i fokus
- Uppvisar inslag av parodi, driver med de riddarromaner som var populära cirka 100 år tidigare
- Roman
- Skriven på folkets språk, i detta fall spanska
”Den sanna renässansmänniskan”. Utifrån en bild föreställande Leonardo da Vinci [1] talar vi inledningsvis om renässansens ideal för att ge en uppfattning om vilka egenskaper som värdesattes under epoken. [2, 3] Vi tar upp viktiga historiska händelser som inträffade; hur upptäckarnas världsomseglingar skapade förutsättningar för kulturell utveckling och hur reformationen ledde till att den kyrkliga dominansen bröts. Vi behandlar även vilka tankar och idéer som dök upp under renässansen genom att diskutera hur synen på människan förändrades när hennes vilja inte längre var underkastad det gudomliga. [3] Några för epoken betydelsefulla författare (Miguel de Cervantes, William Shakespeare och Georg Stiernhielm) presenteras dessutom kort.
Epokens effekt på litteraturen
För att åhörarna ska få kunskap om vad som kännetecknar renässanslitteratur presenterar gruppen sedan några av dess utmärkande teman och drag; t.ex. hur antika symboler återupplivades, hur fokus förflyttades mot huvudpersonens ”jag” och hur litteraturen blev friare då den inte längre var styrd av kyrkan. Vi diskuterar hur faktorer som boktryckarkonstens intåg och det faktum att författarna inte längre enbart skrev på latin bidrog till att litteraturen blev mer tillgänglig för gemene man, och nämner dessutom begrepp som satir, metafor och fabel. [3, 4]
Presentation av en verksam författare
Miguel de Cervantes föddes 1547. I tjugoårsåldern tillfångatogs han av turkar och fördes som slav till Alger, men försökte rymma genom att fly via ett spanskt skepp. Flyktförsöket avslöjades dock och Cervantes var nära att mista livet. Han arbetade senare som skatteindrivare i Spanien men anklagades för förskingring och kastades i fängelse, där han inledde arbetet med Don Quijote. Boken benämns ofta som litteraturhistoriens första roman, vilket gör Cervantes till en viktig författare. [2]
Läsning av utvald text
Vi läser ett avsnitt ur Miguel de Cervantes Don Quijote. [2]
Diskussion kring text
Vi avslutar med en diskussion där vi reflekterar kring vad som gör Don Quijote till ett typiskt renässansverk:
- Skriven på ett sätt som sätter huvudpersonen i fokus
- Uppvisar inslag av parodi, driver med de riddarromaner som var populära cirka 100 år tidigare
- Roman
- Skriven på folkets språk, i detta fall spanska
Källförteckning
1. Bilden hämtad från http://totallyhistory.com/leonardo-da-vinci/ 110919.
2. Ekengren, Hans-Eric & Lorentzson-Ekengren, Britta (2002). Ekengrens svenska. Stockholm: Natur & Kultur.
3. Danielsson, Anita & Siljeholm, Ulla (2003). Svenska i tiden. Stockolm: Natur & Kultur.
4. Utbildningsradion (2010). Hej litteraturen, Renässansen. Hämtat från www.urplay.se/158021 110911.
måndag 10 oktober 2011
Blogger låter mig inte kommentera min egen blogg
Hallå, folket!
Fruktansvärt frustrerande att inte kunna svara på alla era smarta inlägg!!!
NV-folket:
Ni har verkligen gottat ner er i det här - jag hade velat se hexametern om de galna korna, låter grymt!
Gudarna är helt klart lättare att ta till sig, men jag vet inte om det gör dem lättare att tro på, blir lite som att tro på din granne, liksom...
Det är också en spännande tanke att det inte skulle ha funnits krig utan gudar... Jag är väl lite pessimistisk, men det känns som om vi hade kommit på något annat att kriga om då...
Intressanta tankar!
Grymt att du tog mig på orden, Hannah, och kollade upp lite mer om kvinnornas situation - och Julia JA, vi har alltid snott av varandra - det är så vi kommer framåt...
Snyggt med versmåtten, Robin, visst blir det tydligare med ett exempel!
SP-folket:
Ni tar upp vettiga saker som viktiga och jag kan bara beklaga att jag inte fick vara där och läsa de jobbiga (roliga!!) texterna med er... Nu blir det enklare...
Fruktansvärt frustrerande att inte kunna svara på alla era smarta inlägg!!!
NV-folket:
Ni har verkligen gottat ner er i det här - jag hade velat se hexametern om de galna korna, låter grymt!
Gudarna är helt klart lättare att ta till sig, men jag vet inte om det gör dem lättare att tro på, blir lite som att tro på din granne, liksom...
Det är också en spännande tanke att det inte skulle ha funnits krig utan gudar... Jag är väl lite pessimistisk, men det känns som om vi hade kommit på något annat att kriga om då...
Intressanta tankar!
Grymt att du tog mig på orden, Hannah, och kollade upp lite mer om kvinnornas situation - och Julia JA, vi har alltid snott av varandra - det är så vi kommer framåt...
Snyggt med versmåtten, Robin, visst blir det tydligare med ett exempel!
SP-folket:
Ni tar upp vettiga saker som viktiga och jag kan bara beklaga att jag inte fick vara där och läsa de jobbiga (roliga!!) texterna med er... Nu blir det enklare...
Språkhistoria - SP10 - äldre och yngre nysvenska
Idag tror jag att ni får lättare att läsa språket. Nu börjar vi med Bibeln, och den var ju normerande rätt länge... Vad är det som är viktigt och vad ser ni i texterna?
torsdag 6 oktober 2011
SP10 - språkhistoria - fornsvenska
Idag vill jag se lite mer liv här på bloggen, uppgiften ligger på SchoolSoft.
onsdag 5 oktober 2011
Litteraturhistoria - NV10 - nordisk medeltid
PM – Nordisk medeltid
Inledningsvis så börjar vi med att presentera vår grupp och vår epok Nordisk medeltid. Epoken varade mellan åren 1050-1520 talet. Den största viktiga händelsen under epokens gång är att kristendomen blir av stor betydelse i Norden. Vi kommer att ta upp hur det blev kristet och hur hierarkin förändrades.
Bönderna blev tvungna att betala skatt, inte bara till kungen utan även till kyrkan1. De betalade i form av mat och andra skördar ifrån deras jordbruk1. Det skapade missnöjde hos befolkningen och bönderna fick helt enkelt lida under det nya herraväldet. Vi kommer att nämna asatron som var en stor folktro och dess betydelse som motståndare mot kristendomen. Asatron var en mycket enkel ”religion” eftersom att den inte krävde någon trosbekännelse och man utövade den inte liksom man utövar kristendomen till exempel. Detta kan ha varit en utav många anledningar till att just denna tro blev utbränd och ersatt inom en ganska snar tidsram.
Efter att ha jämfört asatron och kristendomen kommer vi att gå mer in på kyrkans roll i samhället, hur de kontrollerade vår globala kommunikation1. Vi kommer att berätta om hur kvinnan blev förtryckt och om hur folket alltmer hängav sig åt Gud1. Även här kommer vi slå in lite exempel på hur samhällets ideal förändrades. Efter detta kommer vi att presentera Snorre Sturlasson som epokens stora författare. Vi kommer att kort berätta att Snorre upplyser oss om hur folket hamnade lite i kläm mellan dessa två religioner och just Snorre var väldigt förtjust i att skriva sina historier i diktform2.
Snorre Sturlasson skickades iväg när han var 3 år och detta gjorde en stor påverkan i hans liv. Väl bortrest så fick han kunskaper inom Nordens historia, flera olika språk. Med andra ord var han en mycket lärd man och gillade att skryta om sina kunskaper. Han blev vän med mäktiga män i Norden genom att kunna deras rikens historia bättre än de själva och blev tillslut själv en mycket mäktig man genom att gifta sig med en prästdotter.
Snorre Sturlasson skickades iväg när han var 3 år och detta gjorde en stor påverkan i hans liv. Väl bortrest så fick han kunskaper inom Nordens historia, flera olika språk. Med andra ord var han en mycket lärd man och gillade att skryta om sina kunskaper. Han blev vän med mäktiga män i Norden genom att kunna deras rikens historia bättre än de själva och blev tillslut själv en mycket mäktig man genom att gifta sig med en prästdotter.
Snorre skrev ner sina historiska kunskaper om de norska kungarna och denna samling kallades ”Heimskringla”. Idag är Sverige och Norge i stor tacksamhets skuld till Snorre Sturlasson eftersom att hans berättelser idag ligger till grund av vad vi vet om Nordens medeltid. 2
Heimskringla är ett slags bevis för att Snorre visste vad han gjorde2. Den består inte bara utav kungasagorna, utan även en förteckning3. Han berättade om sina källor och huruvida de var pålitliga eller inte2. Heimskringla består av tre olika delar: den inleds med en prolog: ”Hur Gylfe blev lurad”. Sedan kommer ”Skaldeskapens språk” och till sist ”Verslistan” 3.
Dessa är beroende utav varandra för att förklara och ge förståelse. Man tror att hans texter om bland annat den norska kungen Håkon (och hans efterträdare), samt förteckningen han skrev, behövde en grundläggande kunskap inom asatron. Så där av skrev han berättelser/sagor om de gamla asagudarna. 3
Efter denna presentation ber vi åhörarna att läsa en text ur prologen ”Hur Gylfe blev lurad” för att få en inlevelse i hur Snorre beskrev just asatron.
Källförteckning
1. Nord, Eva. Kultur- och idéhistoria. Stockholm, 2009. Liber.
2. Collinder, Björn. Snorres Edda. Okänd utgivningsort, 1950. Forum Pocket.
3. Johansson och Malm. Snorres Edda. Stockholm, 1997. Fabel Bokförlag.
Litteraturhistoria - NV10 - PM romersk antik
PM – Det antika Rom.
Vi ska med hjälp av bland annat böckerna Svenska i tiden, Ekengrens svenska, Kultur och idéhistoria och Prima, beskriva epoken det antika Rom.
Vi kommer till att börja med ge en övergripande blick över epoken genom att inledningsvis beskriva epokens likheter med den föregående epoken, Det antika Grekland. Vi förklarar att det antika Grekland var en stor förebild för Det antika Rom och vad romarna tog ur Det antika Grekland. Att bland annat de grekiska gudarnas namn ersattes[2,4], att en motsvarighet till Illiaden och Odyssén skrevs och resulterade i Aeneiden och att den grekiska litteraturen översattes till Latin.[1] Vi kommer även att kortfattat presentera några epokavgörande författare; Horatius, Ovidius och Vergilius.
Vi tar upp några viktiga och omtalade historiska händelser för epoken; hur den makedonska kungen, Alexander den stores död ledde till att romarna kunde erövra mer land och sprida sin kultur till en världsmakt; Hur den romerska staden Pompeji som låg på vulkanen Vesuvius sluttning har varit en förutsättning för vår tid att förstå den romerska kulturen då ett vulkanutbrott ödelagde och bevarade staden; och hur man lyckades gömma undan den romerska litteraturen då Rom blev överfallet och föll, som också ledde till att vi idag kan ta del av deras kultur i form av dess litteratur.[1]
Vi kommer även att ge åhörarna kunskap om vad epoken hade för effekt på litteraturen genom att beskriva bl.a. hur man inte skämdes över att härma grekerna utan istället såg det som att man härmade de bästa men att man även skrev över all litteratur till latin. Vi visar också att det är bl.a. genom viss romersk litteratur som Rom fick en historia god nog för en stormakt och nämner de tre huvudgenrerna som man har fört vidare från det antika Grekland; Epik, lyrik och dramatik.[3]
Vi kommer som exempel på romersk litteratur att läsa Didos kärlek och död, som är ett stycke ur Roms nationalepos Aeneiden. Dido var en drottning i staden Karthago. Aeneas, som reser genom staden på ett uppdrag han fått från gudarna träffar Dido och de förälskar sig i varandra. Men då Aeneas är mer trogen sitt uppdrag än han är kärleken så lämnar han Dido som blir så förkrossad att hon tar sitt liv.
Vi kommer att presentera författaren av Aeneiden, Publius Vergilius Maro, lite djupare. Vergilius är född den 15 oktober år 70 f.Kr. Han hade en mycket enkel härkomst men fick en chans till en högre utbildning. Han drog åt sig mycket uppmärksamhet genom sina dikter Maecenas och Augustus och fick senare i uppdrag att författa Roms nationalepos, som resulterade efter 10 år i just Aeneiden. Dock så ville Vergilius på sin dödsbädd bränna upp sitt verk då han tyckte att det inte dög. Men detta stoppades och texten publicerades.[1] Vergilius dog den 21 september 19 f.Kr. Han tog även över tron från grekerna om att det fanns ett dödsrike i och med att han skrev om det i Aeneiden.[4]
Källförteckning.
Böcker:
1. Ekengren Hans- Eric och Lorentzon-Ekengren Brita (2002). Ekengrens Svenska. Stockholm: Natur & Kultur.
2. Danielsson Anita och Siljeholm Ulla (2003). Svenska i tiden. Stockholm: Natur & Kultur.
3. Nord Eva (2005). Kultur- och idéhistoria. Stockholm: Liber AB.
4. Buchner C.C. (2006). Prima Gesamtkurs Latein, Band 1, 2 & 3. Bamberg: C.C Buchners Verlag.
P. S Texten finns på sida 120 – 123 i Ekengrens svenska I litteratur bok.
tisdag 4 oktober 2011
Litteraturhistoria - NV10 - PM antiken
Grekisk antik litteratur: PM
Inledning
Under den här redovisningen presenteras den grekiska antiken och dess litteraturhistoria. Redovisningen kommer att omfatta tre delar; en presentation av epoken, epokens effekt på litteraturen och en fördjupning om Homeros, en av epokens viktigaste författare. Därefter presenteras ett utdrag från ett verk av honom, vilket följs av en diskussion.
Tidsepoken Ungefär 700 f.Kr. till 300 f.Kr.
Under hela den grekiska antiken var Grekland uppdelat i små stadsstater. (Almgren, Bergström & Löwgren 2011 s. 32) Detta ledde till ett splittrat Grekland med många krig. Till exempel de stora hjältekrigen mellan Aten och Sparta (Ibid s. 33) samt kriget om Troja (Ibid s. 31f). Detta är viktigt därför att krigen starkt påverkade livet i antika Grekland. Demokratins utveckling under epoken kommer att presenteras, på grund av den stora roll den hade i samhället och de följder denna utveckling gav. (Ekengren & Lorentzson-Ekengren 2002 s. 54f; Almgren m.fl. 2011 s. 34)
Stora författare som verkade inom denna epok kommer att nämnas, såsom Aiskylos, Sapfo och Homeros. Dessa har genom sin litteratur avbildat det antika Grekland såsom vi känner till det idag. (Ekengren & Lorentzson-Ekengren 2002 Kapitel 3)
Under hela den grekiska antiken var Grekland uppdelat i små stadsstater. (Almgren, Bergström & Löwgren 2011 s. 32) Detta ledde till ett splittrat Grekland med många krig. Till exempel de stora hjältekrigen mellan Aten och Sparta (Ibid s. 33) samt kriget om Troja (Ibid s. 31f). Detta är viktigt därför att krigen starkt påverkade livet i antika Grekland. Demokratins utveckling under epoken kommer att presenteras, på grund av den stora roll den hade i samhället och de följder denna utveckling gav. (Ekengren & Lorentzson-Ekengren 2002 s. 54f; Almgren m.fl. 2011 s. 34)
Stora författare som verkade inom denna epok kommer att nämnas, såsom Aiskylos, Sapfo och Homeros. Dessa har genom sin litteratur avbildat det antika Grekland såsom vi känner till det idag. (Ekengren & Lorentzson-Ekengren 2002 Kapitel 3)
Epokens effekt på litteraturen - Här kommer det att presenteras hur litteraturens födelse gick till () och hur den mer utbredda skrivarkonsten ledde till ett mer enat Grekland. (Almgren m.fl. 2011 s. 32) Litteraturen delades upp i tre genrer; epik, lyrik och dramatik. Vad är skillnaderna mellan dessa grundstenar inom litteraturen? (Nord 2009 s. 56f) Hur skrevförfattarna? Vilket versmått var vanligast förekommande? Vilka stildrag kännetecknar epoken? Hur påverkade grekernas tro litteraturen? (Ekengren & Lorentzson-Ekengren 2002 Kapitel 3) Dessa frågor kommer vi att besvara.
Homeros
En överblick om vem författaren var, hur han skrev och vilka verk han är mest känd för kommer presenteras under redovisningen.
Vi kommer att läsa samt dramatisera ett utdrag ur en av Homeros nationaleposer Iliaden, som heter ”Hektor och Andromache”. (Ibid s.60-70)
Källförteckning
Ekengren, Hans-Eric & Lorentzson-Ekengren, Brita. (2002) Ekengrens svenska. Stockholm: Natur & Kultur
Almgren, Hans, Bergström, Börje & Löwgren, Arne. (2011) Alla tiders historia 1b. Malmö: Gleerups
Nord, Eva . (2005) Kultur och idéhistoria. Stockholm: Liber
Språkhistoria SP10 - urnordiska och runsvenska
Anteckningar från dagens lektion:
300-800 - urnordiska
800-1225 runsvenska
1225-1526 fornsvenska
1526-1732 äldre nysvenska
1732-1900 yngre nysvenska
1900- nusvenska
Gallehushornet
Ett språk i Norden - runfynden är väldigt lika runt om i Norden.
Olika futharker
Runsvenskan har inte många låneord, istället har man arvsord.
Den äldre västgötalagen.
Futharken är baserad på de latinska bokstäverna (de stora).
Enligt min mening fanns det fler saker som var viktiga - har ni något att säga om saken?
Hur är utvecklingen av svenskan så långt vi har hunnit?
300-800 - urnordiska
800-1225 runsvenska
1225-1526 fornsvenska
1526-1732 äldre nysvenska
1732-1900 yngre nysvenska
1900- nusvenska
Gallehushornet
Ett språk i Norden - runfynden är väldigt lika runt om i Norden.
Olika futharker
Runsvenskan har inte många låneord, istället har man arvsord.
Den äldre västgötalagen.
Futharken är baserad på de latinska bokstäverna (de stora).
Enligt min mening fanns det fler saker som var viktiga - har ni något att säga om saken?
Hur är utvecklingen av svenskan så långt vi har hunnit?
måndag 22 augusti 2011
Se min blogg...
Ibland räcker inte skolplattformen till. Det är då vi använder oss av detta forum för att tillsammans komma fram till djupa och originella insikter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)